Att våga bara vara
När jag var yngre och gick i skolan så var mobbning något som skedde i princip varje dag. Mest hörde man de elaka orden, man såg utfrysningen, man blev på något sätt avtrubbad, eftersom man såg och hörde det näst intill varje dag.
Jag var en av dom, som inte vågade vara den jag var. För jag visste av erfarenhet att om jag ens yttra mig och visade mer av mig så började folk prata och viska om en.
Jag blev under en viss tid utfryst, bara för att jag hade andra åsikter än några andra av mina vänner, och idag är jag glad för det, för det visade vilka som var ens riktiga vänner under skoltiden. Men just under den tiden var det jobbigt, jag kämpade dag ut och dag in för att inte visa mig ledsen i skolan, för jag visste att om jag visade tårarna så hade de vunnit, och det ville jag inte.
Jag gick till skolan, satt ensam på lektionerna, gick iväg ensam under rasterna, åt ensam på lunchen, och de här månaderna var blande de jobbigaste i mitt liv. Men det viktiga var att jag inte gav mig, trots att jag mådde så dåligt. Men jag vet att det inte alltid är så lätt, jag har en inre styrka som inte många andra kanske inte har, och jag önskar att jag kunde ge bort lite av den styrkan till varenda en som inte mår bra i skolan.
Anledningen till att jag orkade gå till skolan, var för att jag visste innerst inne att det inte var mig det var fel på, och varför ska jag straffas för att jag inte tyckte som dom i en viss fråga?
Till slut så hade de till och med glömt bort varför de hade fryst ut mig, och försökte bli vän med mig igen. Men jag hade hittat andra vänner, vänner som förstod mig, vänner som tyckte om mig för den jag var, och det är de vännerna som fortfarande finns kvar hos mig än idag.
De andra vännerna som fryste ut mig, de är idag fortfarande mobbare, de tycker om att skada andra för att må bra själv, och jag önskar att jag på något sätt kunde hjälpa dom att ändra deras syn, men det kan endast de göra, och jag hoppas att de en dag tar tag i sig själva och gör en förändring, för sig själva och andra
Vill ni höra andledningen till varför de fryste ut mig?
Jag tyckte inte om hur de behandlade andra i deras närhet, och jag sa ifrån, och idag när jag är starkare så vill jag hjälpa andra barn som inte mår bra i skolan, jag vill hjälpa dom att förstå att det inte är något fel på dom, och att man får vara den man är, jag vill ge dom hoppet att våga bara vara.
// Jessie
Jag var en av dom, som inte vågade vara den jag var. För jag visste av erfarenhet att om jag ens yttra mig och visade mer av mig så började folk prata och viska om en.
Jag blev under en viss tid utfryst, bara för att jag hade andra åsikter än några andra av mina vänner, och idag är jag glad för det, för det visade vilka som var ens riktiga vänner under skoltiden. Men just under den tiden var det jobbigt, jag kämpade dag ut och dag in för att inte visa mig ledsen i skolan, för jag visste att om jag visade tårarna så hade de vunnit, och det ville jag inte.
Jag gick till skolan, satt ensam på lektionerna, gick iväg ensam under rasterna, åt ensam på lunchen, och de här månaderna var blande de jobbigaste i mitt liv. Men det viktiga var att jag inte gav mig, trots att jag mådde så dåligt. Men jag vet att det inte alltid är så lätt, jag har en inre styrka som inte många andra kanske inte har, och jag önskar att jag kunde ge bort lite av den styrkan till varenda en som inte mår bra i skolan.
Anledningen till att jag orkade gå till skolan, var för att jag visste innerst inne att det inte var mig det var fel på, och varför ska jag straffas för att jag inte tyckte som dom i en viss fråga?
Till slut så hade de till och med glömt bort varför de hade fryst ut mig, och försökte bli vän med mig igen. Men jag hade hittat andra vänner, vänner som förstod mig, vänner som tyckte om mig för den jag var, och det är de vännerna som fortfarande finns kvar hos mig än idag.
De andra vännerna som fryste ut mig, de är idag fortfarande mobbare, de tycker om att skada andra för att må bra själv, och jag önskar att jag på något sätt kunde hjälpa dom att ändra deras syn, men det kan endast de göra, och jag hoppas att de en dag tar tag i sig själva och gör en förändring, för sig själva och andra
Vill ni höra andledningen till varför de fryste ut mig?
Jag tyckte inte om hur de behandlade andra i deras närhet, och jag sa ifrån, och idag när jag är starkare så vill jag hjälpa andra barn som inte mår bra i skolan, jag vill hjälpa dom att förstå att det inte är något fel på dom, och att man får vara den man är, jag vill ge dom hoppet att våga bara vara.
// Jessie
Kommentarer
Trackback
